Rengöring och underhåll av natursten
Natursten med samma eller liknande utseende kan ha mycket skilda tekniska egenskaper, i synnerhet vad det gäller känslighet för baser eller syror, hårdhet och vattenabsorption. Det är dessa faktorer som avgör vilken typ av sten som passar för olika syften och hur den måste underhållas för att bevara sitt utseende under lång tid. Före rengöring måste du därför skaffa grundlig kunskap om både stenens egenskaper, baserat på dess mineralsammansättning och ytbehandling, och dess användning.
Kännedom om naturstenens egenskaper
Natursten används på många olika områden, även inom industrin, i trädgårdsodling, på fasader, konst, i murverk eller inredning, där den ofta förekommer som golvbeläggning. Först bryts de i stenbrott och sågas till lämplig storlek genom bearbetning. Därefter bearbetas dess ytor med lämplig metod – polering, flamning, slipning eller blästring. Inget konstgjort material har samma mångsidighet i färger och ytfinish. Natursten med samma eller liknande utseende kan ha mycket skilda tekniska egenskaper, i synnerhet vad det gäller känslighet för baser eller syror, hårdhet och vattenabsorption. Det är dessa faktorer som avgör vilken typ av sten som passar för olika syften och hur den måste underhållas för att bevara sitt utseende under lång tid.
Natursten kan klassificeras i hårdhetsnivåer utifrån tekniska bearbetningskriterier: Hårdsten (gnejs, granit, kvarts, basalt och gabbro), medelhård sten (marmor, Solnhofen-kalksten, Jurassisk sten och serpentin) och mjuk sten (kalkbunden sandsten, trass och skiffer). Denna klassificering hjälper till att uppskatta stenarnas mekaniska påfrestningar. Det är inte bara relevant för deras bearbetning utan även för rengöring av dem. Exempelvis har alla hårda stenar liknande kemiska egenskaper – de är vanligtvis tåliga med avseende på repor och basiska ämnen. Av den anledningen används de ofta utomhus, där de utsätts för stora påfrestningar. Mjuka stenar, däremot, är känsligare. Du måste därför undvika att rengöra dem med hårda borstar, då detta snabbt kan orsaka repor.
Kraven på rengöringen beror också på hur stenen är bearbetad. Polerade golvbeläggningar av medelhård sten kan bli matta om man använder basiskt rengöringsmedel med ett pH-värde högre än 12 i kombination med alltför hårda borstar eller rondeller.
Korrekt rengöring och underhåll av golv i natursten är viktigt för att stenen ska behålla sitt karakteristiska utseende i många år. Före rengöring måste du därför skaffa grundlig kunskap om både stenens egenskaper, baserat på dess mineralsammansättning och ytbehandling, och dess användning. Stenens slitage och nedsmutsning hör nära samman med dessa faktorer.
Genom att känna till grunderna – såsom typen av sten och dess egenskaper – kan man undvika felaktig rengöring och underhåll och oönskade konsekvenser av detta (inklusive tråkigt utseende, fläckar och färgavvikelser).
Att förhindra skador på golvbeläggningar
Natursten med låg hårdhetsnivå, såsom marmor, kan ganska lätt repas. För att skydda golvet i exempelvis receptionshallar är det lämpligt att installera ett system som fångar upp smuts i ett tidigare skede för att i görligaste mån begränsa mängden grov smuts, såsom sand och småsten, som tränger in. Denna zon bör ha tillräcklig storlek och vara mellan sex och åtta steg lång. Vad det gäller regelbunden rengöring är det också klokt att börja i området framför byggnaden eftersom den mesta smutsen inne i byggnader följer med in på skor.
Bör natursten rengöras manuellt eller mekaniskt?
Beroende på hur stort golvet som ska rengöras är och hur belamrat det är av olika föremål och möbler, kan det vara mer kostnadseffektivt att använda en professionell kombiskurmaskin än manuella rengöringsmetoder för ytor från cirka 100 kvadratmeter. Det beror på att maskiner klarar att rengöra större områden snabbare, vilket ökar produktiviteten. På samma gång innebär maskinens separata tankar för rent och smutsigt vatten minskad risk för korskontaminering och att användaren inte kommer i kontakt med smutsvattnet. Dessutom är den fysiska belastningen på operatören lägre. Tack vare exakt justerbart anläggningstryck kan mekanismen med hög precision anpassas till kraven för rengöring. Sugfunktionen säkerställer att det smutsiga vattnet åter sugs upp och att golvet omedelbart blir torrt och kan användas efter rengöringen. Kombiskurmaskin med vals är en särskilt väl lämpad lösning för sågade/texturerade golvbeläggningar av natursten eftersom borstvalsarna utmärkt klarar att penetrera golvbeläggningens ytstruktur och fogar för att lossa smutsen. I det fallet har en mopp svårt att glida över det texturerade underlaget vid våttorkning, och det resulterande snabba slitaget på rengöringstextilierna är negativt.
Det kan vara värt att använda manuell rengöringsutrustning – till exempel en stor moppmaskin – för trånga utrymmen eller sådana som är innehåller mycket föremål och möbler är svåråtkomliga. Dessutom fungerar manuell rengöring bättre för rengöring ända in i hörnen.
Underhållsrengöring av golvbeläggningar i natursten
Underhållsrengöring är en återkommande rengöringsuppgift som ska utföras regelbundet, t.ex. varje vecka.
Man kan alltid torka golvet och samla upp damm, i synnerhet på golv av polerad natursten, och denna rengöringsmetod är lämplig för borttagning av grovt damm. Men i allmänhet använder man främst våtrengöring för naturstensgolv.
Vid underhållsrengöring på golvbeläggningar av natursten kan du bevara golvets ursprungliga utseende genom att använda lämpliga produkter eller golvglans. Det är viktigt att inte använda för mycket eftersom spåren efter moppning kan bli synliga, särskilt på slipade eller polerade golv. Det leder också till avlagringar av rengöringsmedel, vilket ger golvbeläggningarna en matt finish. Eftersom stenarna kan innehålla metalloxider, beroende på hur de bildats, finns det risk för att rost uppstår vid överdriven våttorkning eller om vattnet ligger kvar för länge på ytan.
Grundrengöring/intensiv rengöring av natursten
Vid grundrengöring avlägsnar man hårt sittande smuts och/eller utslitna skyddsbeläggningar eller andra rester som kan försämra ytans utseende. Grundrengöring utförs i allmänhet endast med större tidsintervall.
Om ett naturstensgolv ska läggas om krävs först grundrengöring för att avlägsna hårt sittande smuts som genererats under byggnadsarbetet.
Steg ett är att ta bort lös grovsmuts genom sopning eller dammsugning. Envisa föroreningar, såsom lacker och färger, skrapas bort med träspatel eller ett kniv. Dispersionsfärger kan enkelt avlägsnas med hjälp av basisk grundrengöring. Applicera de basiska rengöringsmedlet i outspädd form, låt den suga i cirka fem minuter och skura med grön skursvamp. För skiffer, som är känsligt för basiska ämnen bör man bara använda den mekaniska metoden med träspatel eller kniv. Rester av gips och cement tas bort med spatel. Eftersom cement innehåller sand av kiseldioxid måste du vara särskilt noga med att inte repa kraftigt polerade områden.
Borttagning av cementfilm
Vid injektering av ett naturligt stengolv finns det i allmänhet en cementfilm kvar efteråt. Denna film kan tas bort efter att man noggrant först sköljer golvbeläggningen med surt rengöringsmedel. Du bör i förväg testa golvbeläggningens reaktion (eventuellt förändrad färgton) på det sura rengöringsmedlet på någon undanskymd plats. Innan själva rengöringsprocessen inleds bör området som ska rengöras också först fuktas med rent vatten så att fogarna är mättade med fukt och inte skadas av det sura rengöringsmedlet (pH-värde 0,7).
Särskild försiktighet måste iakttas med syrakänsliga golvbeläggningar, såsom marmor, jurasten, Solnhofen-kalksten eller travertin. För grundrengöring med syra rekommenderas därför att du använder en kombiskurmaskin med valsteknik och en ettstegsmetod. Rengöringslösningen appliceras på golvet, ytan skuras och det smutsiga vattnet sugs omedelbart upp i samma arbetssteg. Detta säkerställer att den sura rengöringslösningen bara kommer i kontakt med naturstenen i några sekunder och inte orsakar kemiska brännskador. Denna process kan inte utföras med en maskin som endast har en rondell eftersom sådana saknar sugfunktion och den sura rengöringslösningen skulle bli kvar för länge på ytan innan den sugs upp igen av en våt- och torrdammsugare.
Cementfilmen avlägsnas enkelt tack vare valsteknikens högkvalitativa mekaniska egenskaper (kontakttryck: 210 g/cm², 1100 varv/min) som påverkar golvet utan några negativa konsekvenser. För särskilt hårt sittande smuts bör denna process upprepas flera gånger. För släta/polerade ytor rekommenderas det att du använder gröna rondellvalsar (hög hårdhet). Å andra sidan bör du för sågade eller texturerade ytor rengöra med de röda standardborstarna eller de orange borstarna med varierande borsthöjder.
För en syraresistenta golvbeläggningar, såsom granit, kan man använda tvåstegsmetoden. Detta innebär att den sura rengöringslösningen först appliceras på golvet utan sugsystem. Under en kontakttid på cirka fem minuter körs kombiskurmaskinen med valsar i sidled över ytan flera gånger och skurar på så sätt golvet. Steg nummer två innebär att suga upp det smutsiga vattnet. Golvbeläggningen sköljs sedan med rent vatten tills tvättlösningen har neutraliserats.
Renovering av kalkbunden sten
När det gäller renovering av kalkbunden sten, såsom marmor, har den huvudsakliga metoden under senare år varit att polera med diamantrondeller. För att uppnå den ursprungliga polerade finishen skulle en singelskurmaskin eller en kombiskurmaskin med rondell behöva köras över golvbeläggningen mellan 10 och 15 gånger i två till tre steg med diamantrondeller med olika grovhet (grov, medel, fin). I denna process skulle inget rengöringsmedel användas, utan enbart rent vatten. Mellan arbetsstegen bör du avlägsna kalkslam från rondellerna genom att skölja dem noggrant.
Däremot rekommenderas grundrengöring i förväg för att på ett säkert sätt avlägsna smuts, kvarvarande skyddsfilm, kalkfläckar och cementfilm.
Återupplivande av tidigare högglansiga ytor med kristallisering
Med tiden kommer ständig användning av polerade stengolvsbeläggningar som Carrara-marmor att lämna efter sig repor och ärr. Den glansiga finishen påverkas, golvbeläggningen blir ful och får matt finish. Samtidigt underlättas nedsmutsning, vilket leder till större arbete med rengöringen. För att motverka denna trend och återskapa den ursprungliga högblanka finishen krävs stenkristallisering. Man kan välja mellan två kristalliseringsmetoder, beroende på önskad nivå av ytglans.
Fördelarna med kristallisering
Kristallisering ger ett glansigt utseende, skapar intryck av renlighet och bevarar stenens karaktär. Ytan härdas och komprimeras även på mikronivån, vilket anses ge ökad motståndskraft. Dessutom kan ytan fortsätta att andas så att kvarvarande fukt kan komma ut.
Det ger
- en högkvalitativ ytfinish som varar längre,
- långsammare nedsmutsning,
- betydligt effektivare underhållsrengöring,
- en konsekvent hög rengöringskvalitet,
- högre kostnadseffektivitet för rengöring och underhåll.
Ytterligare metoder för att ge glans åt naturstensgolv
Metod 1: Skapa en högglansig finish med en singelskurmaskin och kristalliseringspulver
För alla högglansiga, kalkhaltiga golvbeläggningar rekommenderas det att du använder högglansigt kristalliseringspulver med singelskurmaskin. Denna behandling ger golvbeläggningen en ”skinande vattenyta”, som även ökar dess nötningsbeständighet. Även färgerna och materialets korn framhävs. Dessutom underlättas underhållsrengöring tack vare golvets behandling. Om golven underhålls korrekt kommer den högblanka finishen att bevaras under lång tid.
Förberedelser:
Det har visat sig effektivt att använda en singelskurmaskin med lågt varvtal (180 varv/min) i denna kristalliseringsprocess. Du kommer även att behöva en extra vikt, en svamphållare, kristalliseringsrondell och sprayflaska för att blöta kristalliseringspulvret.
Arbetssteg:
- För måste golvbeläggningen rengöras noggrant, dvs. de glansiga lagren, skyddsbeläggningen och ansamlad smuts måste avlägsnas. Detta görs enligt tidigare beskriven metod. Därefter neutraliseras det rengjorda golvet med rent vatten och lämnas att torka.
- Kristalliseringspulver för högglans strös ut jämnt (30 g/m²) över det noggrant rengjorda och torra golvet och en måttlig mängd vatten tillsätts sedan med hjälp av sprayflaska.
- Blandningen arbetas in med kristalliseringsrondellen (silver) tills den får krämig konsistens.
- Bearbeta kristalliseringsblandningen med rondellen tills materialet är förbrukat och jämn glans erhålls.
- Borsta sedan bort materialrester – särskilt från fogarna – med hjälp av en singelskurmaskin, skurborste och mycket vatten, och sug upp smutsen med en våt- och torrdammsugare. Använd vid behov en moppmaskin med stor arbetsyta för eftertorkning.
Ytkapaciteten för denna metod ligger mellan 10 m²/h och 15 m²/h.
Metod 2: Mattytlager tack vare vaxfri, äkta stenfluorosilikat med valsteknik
Denna alternativa kristalliseringsmetod passar i de fall en halvmatt finish är tillräcklig och man behöver högre ytkapacitet. Golvbeläggningen som ska kristalliseras får inte vara belagd eller förbehandlad. Om så skulle vara fallet måste man som ett första steg utföra grundrengöring för att avlägsna beläggningen.
Arbetssteg:
- Täck över permanent installerade föremål för att skydda dem från ansamling av damm.
- Utför vid behov grundrengöring av golvbeläggningen med tvåstegsmetoden.
- Använd en pumpsprayflaska för att spruta ett flytande kristalliseringsmedel i sektioner (10 ml/m²) på den torra golvbeläggningen.
- Använd en vaxningsmaskin eller en moppmaskin för stora ytor för att fördela kristalliseringsmedlet jämnt.
- Använd kombiskurmaskin med gröna grusborstar för att omedelbart applicera kristalliseringsmedlet på området.
- Rengör långsamt området med fullt anläggningstryck flera gånger tills en glänsande yta erhålls.
- Använd (mjuka) vita borstar för att skölja området med rent vatten och fånga upp allt damm som uppstått vid kristalliseringen.
Ytkapaciteten för denna process ligger mellan 100 m²/h och 350 m²/h, beroende på kombiskurmaskinens arbetsbredd, vilket gör denna kristalliseringsmetod mycket effektiv och kostnadseffektiv.
Denna metod passar särskilt väl för texturerade, sågade och kalkhaltiga golv av natursten eftersom borstvalsarna själva går ned i spåren och aktiverar kristalliseringseffekten.