Rengöring och underhåll av keramikplattor
Rengöring och underhåll av keramikplattor – hur fungerar det? De bränns i temperaturer mellan 1000 och 1400 °C och är tillverkade av oorganiska material. Terrakotta, klinkersten, stengodsklinker, ler- och stengods används ofta nuförtiden. Även om det finns många varianter, är de olika rengöringsstegen alltid ganska likartade. Bara ett fåtal typer av plattor kräver särskilt underhåll.
Lär dig om materialen du arbetar med: En kort inledning till materialvetenskap om keramik
Väggar och golv beläggs med många olika utseenden och material. Det finns natursten, såsom marmor och granit, och cementbunden konstgjord sten, såsom terrazzo eller granitkeramik. Vid användning av keramikplattor skiljer man mellan fem olika typer av ytor:
- Terrakotta: Röd med varma färger, grov konsistens, ganska rustikt utseende
- Klinker: Röd- eller gulfärgad, populärt för verkstadsgolv och ytterväggar. Kan vara glaserad eller oglaserad
- Stengods: Oftast enfärgat, tryckt eller polerat med mikroporös yta
- Lergods: Mjukare, lägre mekanisk tålighet, lämplig för väggar, glaserat
- Stengods: Glaserat eller oglaserat. Den oglaserade varianten har grov yta, används ofta i kök (och har då dubbar – upphöjd struktur för halkskydd)
Betydelsen av R-klass: Halkskyddade plattor
Om klinker läggs på golv krävs en halkskyddsklass på lägst R9 i kommersiella utrymmen. I utrymmen där man måste ta hänsyn till halkrisken, exempelvis vid köttberedning, måste man använda den högsta R-klassen, R13. Den tyska socialförsäkringen 108-003 anger vilka halkskyddsklasser som krävs för olika arbetsutrymmen. Plattor med kraftig textur har även plats mellan dubbarna för att vatten ska kunna rinna undan och inte skapa halkrisk. Dock ansamlas smuts särskilt väl på dem, och rengöringen är tidskrävande.
Keramikplattor: Underhållsrengöring och grundrengöring
Den avgörande faktorn: Underhållsrengöring av keramikplattor
För rengöring av keramikplattor är regelbunden underhållsrengöring den avgörande faktorn. Rengöring utförs med torr och/eller våt metod beroende på graden av nedsmutsning. Lös smuts kan avlägsnas med dammsugare eller dammbindande moppning med ett mikrofibermaterial, som blir elektrostatiskt laddat. Efter detta kan man arbeta manuellt med moppmaskin, mikrofibertrasa och ett passande rengöringsmedel.
Kombiskurmaskiner för större ytor
För större ytor används normalt kombiskurmaskiner – i så fall behöver man inte avlägsna löst sittande fin smuts i förväg. För att uppnå önskat rengöringsresultat är det viktigt att man väljer rätt borstar eller rondeller för maskinerna. Keramikplattor med grov textur skuras särskilt väl med mycket djupgående borstvalsar, medan keramikplattor, såsom stengods med en jämnare relief kräver mikrofibervalsar.
Man bör även använda rätt sugläppar för uppsugning av det smutsiga vattnet. För ytor med textur rekommenderas slutna sugläppar och för blanka ytor – slitsade sugläppar. För hårt sittande smuts på stengods (gråfärgning) rekommenderas melaminhartsvalsar i kombination med skurhuvudshjul.
Tips: Även väggar kan rengöras med hjälp av en stor moppmaskin och teleskopstång. Detta låter dig snabbt och effektivt uppnå goda resultat.
Det är dags igen: Grundrengöring av keramikplattor
För grundrengöring av keramikplattor på golv används singelskurmaskiner eller kombiskurmaskiner. Högkoncentrerade rengöringsmedel (antingen sura eller basiska) kan hjälpa till att snabbt uppnå ett gott resultat.
Ytrengörare för specialfall
För keramikplattor med textur eller trånga utrymmen kan en högtryckstvätt i kombination med ytrengörare vara användbart. Ytrengöraren består av en roterande munstycksstång under en huv, till vilken powermunstycken fästs i ett något förskjutet läge. De matar vatten med hög tryck till ytan och lossar smutsen mycket effektivt.
Skummunstycken för längre kontakttid
För stora väggytor, golv eller hygienutrymmen erbjuder högtryckstvättar med skummunstycken den rätta tekniken. Med hjälp av skumrengöringsmedel och luft som tillsätts i munstycket, genererar de skum tillsammans med högtrycksstrålen. Det som är så bra med detta system är att man ser var rengöringsmedlet har applicerats, och skummet ligger kvar längre än ett normalt rengöringsmedel, vilket ger längre kontakttid.
Tips 1: Rikta aldrig högtrycksstrålen direkt mot fogarna för att undvika skador.
Tips 2: Vid användning av surt rengöringsmedel måste cementbaserade fogar först sköljas med vatten för att absorberad syra inte orsakar någon skada.
Ångtvätt för kaklade väggar
För grundrengöring av keramikplattor på väggar kan även en ångtvätt passa väl, beroende på det tillgängliga utrymmet. Ångan lämnar munstycket i form av mycket små droppar med en temperatur på cirka 100 °C, ett tryck upp till 8 bar och en hastighet på cirka 170 km/h. En kombination av luddfria frottédukar och ett stort golvmunstycke möjliggör effektiv rengöring av större områden.
Förfaranden med partikelspray för utrymmen utomhus
Partikelspray med lågt tryck är en skonsam och effektiv metod för lergodsytor utomhus som är kraftigt nedsmutsade av mineraler, efter förberedande rengöring med högtryckstvätt. Här matas ett spolhandtag med tryckluft från en industriell kompressor. Dessutom tillsätts ett mycket fint och mjukt spraymedel och vatten till luften i blandningskammaren för att binda damm. Blandningen av luft,vatten och spraymedel kommer sedan ut ur spolhandtagets munstycke, varvid lufttrycket, vattenmängden och mängden spraymedel kan regleras.
Rengöringsmedel för keramikplattor
Keramikplattor kan rengöras med sura eller basiska rengöringsmedel. Sura rengöringsmedel hjälper mot mineralsmuts, såsom kalkavlagringar, urinavlagringar och rost. Basiska rengöringsmedel är idealiska för borttagning av organisk smuts, såsom fett, proteiner och oljor.
I vissa keramiska plattor, såsom terrakotta, skapas färgtonen av metalloxid. Vid användning av sura rengöringsmedel måste man därför kontrollera att det inte innehåller fosfor- eller saltsyra, eftersom deras rostbekämpande egenskaper kan ge färgförändringar.
I allmänhet är keramikplattor även resistenta mot basiska rengöringsmedel, men rengöringsmedlet bör inte innehålla natriumsilikater. Dessa kan ha en strukturförändrande effekt som gör ytorna grövre eller jämnare.
Är det nödvändigt att underhålla keramikplattor? I vilka fall oljning och andra metoder är användbara
Ytorna underhålls för att göra dem tåligare mot mekanisk påverkan, för att skydda porerna från inträngande vatten eller för att förbättra deras utseende. Tack vare deras hårdhet behöver keramikplattor inte skyddas mot mekanisk påverkan.
Kakel som absorberar mycket vatten
Terrakotta och plattor av oglasat lergods är golvbeläggningar som kan ha hög vattenabsorption. Om man oljar sådana golv tränger oljan in i porerna och skyddar keramikplattorna mot fukt. Om du dessutom vill erhålla ett rustikt utseende med terrakotta kan du använda så kallat buffalo stain, en vaxoljeblandning som innehåller kolsvärta. Kolsvärtan fastnar i materialets struktur och skapar det omtyckta utseendet. Beroende på typen av plattor kanske du vill göra dem blankare, vilket kan uppnås vård med fukttorkning, baserad på vattenlösliga polymerer.
Kakelplattor med låg vattenabsorption
Det är dock inte lönt att impregnera en golvbeläggning av stengods, eftersom sådana golvbeläggningar har låg vattenabsorption. Det innebär att fukt inte kan tränga in i materialet. Impregneringen stannar på ytan och nöts snabbt bort. Om stengodset i någon tidigare rengöringsprocess har täckts med en hinna behöver denna beläggning avlägsnas med ett universellt grundrengöringsmedel. I annat fall uppstår med tiden en ful film.
Tips: Skötselmedlet bör inte appliceras direkt på keramiska plattor, utan bör appliceras med hjälp av en rengöringstextil för att säkerställa jämn fördelning.
Vanliga frågor och svar
Oväntat men sant: När det uppstår gips på keramikplattor
Här är ett tips för rengöring av golv med keramikplattor: Stäng av uppvärmningen av golvet innan rengöringen inleds. Det förhindrar att rengöringsmedlet torkar alltför snabbt på ytan. Dessutom har vissa syror en tendens att förvandla kalk till gips vid längre kontakttider. Denna process påskyndas med den extra värmen från golvvärme. Gipsavlagringarna som uppstår är svåra att ta bort mekaniskt. Därför är det bättre att stänga av värmen.